Carlstads-Gillet indexsida.      Carlstads-Gillet  c/o Karlstads kommun
     Gamla  Wermlandsbanken 651 84  Karlstad
    
carlstads-gillet@telia.com

Länkar

Skrifter

Upplysnings-
tavlor

Stadgar

Rådet

Gillen

KT-tidningen

Tidskrift

Agenda


Carlstads-Gillet har sedan 1945 gett ut 42 skrifter om Karlstad.
Klicka på respektive titel för att läsa åldermans förord!
1. Karlstad på 1860- och 70-talet. En återblick, Valdemar Vendel, Utgiven 1945.
2. Hybelejen. C Jac. Heublein i saga och verkligheten, Carl Hasselgren. Utgiven 1946.   
3. Kvarteret Almen, Sigurd Gustavson . Utgiven 1946 och 1992.
4. Hedbergska gården i Carlstad, Jonas Hedberg . Utgiven 1950.
5. Ingen är den andre lik. Berättelser från Värmlands metropol under 1800-talets sista decennier, Hugo Segerborg. Utgiven 1951.
6. Original i Värmland, Mats Ronge. Utgiven 1953
7. Grevgården. Anteckningar om en gammal gård i Karlstad, Harald Lindell. Utgiven 1961
8. När Karlstad brann, Sigurd Gustavsson. Utgiven 1965.
9. Pelle Ödman och hans skildringar från Karlstad vid mitten av 1800-talet, Harald Elovson. Utgiven 1966
10. Biskopsgården, Harald Lindell. Utgiven 1968.
11. Ett drama i Sandbäckskogen 1805, N. F. Bergqvist. Utgiven 1970.
12. 25 år med Carlstadsgillet, Sigurd Gustavson.
13. Apotekaren Lorentz Kaijser och hans familj, Rolf Kaijser. Utgiven 1972.
14. Gamla kyrkogården i Karlstad, N. F. Bergqvist. Utgiven 1974.
15. I hôve  på en herrhagspôjk, Erik Elinder. Utgiven 1976.
16. Anteckningar om Våxnäs herrgård, N. F. Bergqvist. Utgiven 1981.
17. Händelser människor miljöer i gamla Carlstad. En berättelse i ord och bilder från slutet av 1500-talet till omkring 1930, Arnold Johansson och Gunnar Lundkvist. Utgiven 1983.
18. En minnesvärd Värmländsk landshövding Olof af Wibeli, C. V. Bromander. Utgiven 1984
19. Från fattigskola till skolpalats, Carl-Erik Carldén. Utgiven 1985.
20. Hötta - East end i Carlstad, Lars Wennberg. Utgiven 1986.
21. Geniet i Karlstad - Carl Adolph Agardh, Gert Borgenstierna. Utgiven 1986.
22. "Bus-Kalle" berättar, Karl. V. Zetterström. Utgiven 1987.
23. Pråmkanalen i Karlstad, Lars Wennberg. Utgiven 1988.
24. Patron på Herrhagen, L. Lennart Thorngren. Utgiven 1988.
25. Garvare och garverier i Karlstad, Sven Rask. Utgiven 1993.
26. De bästa böckerna om Karlstad, Bengt Åkerblom. Utgiven 1994.
27. "Som vi  minns det..." 50- och 60-talets Karlstad, Lars Bäckström och Sten-Ove Carlvik. Utgiven 1996.
28. Kakelungstillverkning ett Karlstadshantverk, Mars Linderholm. Utgiven 1997.
29. "Som vi  minns det..." 70- och 80-talets Karlstad, Lars Bäckström och Sten-Ove Carlvik. Utgiven 1998.
30. Östra bron i Karlstad, Olle Westlund. Utgiven 1998.
31. Personregister till Carlstads-Gillets skrifter i det lilla formatet, Pelle Norelius. Utgiven 1999.
32. HAGA. en stadsdel i Karlstad, Lars Wennberg m fl. Utgiven 1999.
33. AB Manne Tössbergs Eftr., Karlstad En historik, Bengt Lysell. Utgiven 2001.
34. Kyrkskeppen i Karlstads församlingskyrkor, Lennart Boberg. Utgiven 2002.
35. De gamla gymnasierna i Karlstad, Per Jan Wållgren. Utgiven 2004.
36. Snällast i världen. Erik Bengtson. Utgiven 2006.
37. Carlstad på den tiden... Gunnar Lundkvist. Utgiven 2007.
38. Stadsdelsboken, Gunnar Lundkvist. Utgiven 2008.
39 Hus i Haga och lite annat - En bildkavalkad, Lars Wennberg. Utgiven 2009.
40 Karlstads domkyrka. Harry Nyberg, Per Berggrén och Per Jan Wållgren. Utgiven 2012.
41 Carlstad i eld och lågor. Gunnar Lundkvist. Utgiven 2012.
42 Smörgåsnissan. Minnen från Stadskällaren. Gunhild Hernström. Utgiven 2014
43 Klarabor minns. Byggnader och profiler i Klaras 100-åriga historia. Christer Mellroth, Allan Thörnevik och Peter Kleve. Utgiven 2014
44 Karlstads Mekaniska Werkstad Anders Blomqvist Utgiven 2014

Karlstad på 1860- och 70-talen
Carlstads-Gillet har bl. a. till uppgift att sprida kännedom om Karlstads historia och uppliva minnet av märkligare tilldragelser och personligheter  vår stad. I detta syfte kommer Gillet att utgiva en skriftserie omfattande ett á två häften per år. Som sig bör har det första häftet till författare vår förste hedersgillebroder f. d. lektorn Valdemar Vendel. Det är min förhoppning att denna skildring av 1860. och 70- talens Karlstad i sin tryckta form skall mottagas med samma livliga intresse, som kom den till del såsom föredrag vid vårt senaste höstgille.
Slutligen frambär jag ett tack till direktör Sixten Strand vilken ekonomiskt bidragit till tryckningen av detta häfte.
Karlstad i mars 1945.
Fritz Dahlberg
Ålderman

Hybelejen C. Jac. Heublein i sagan och verkligheten
Förord.
Med efterföljande lilla skrift, som utgör en mera fyllig utformning av ett tidigare i Carlstads-Gillet hållet föredrag, har Gillet velat fortsätta sin förut påbörjat påbörjade skriftserie om skilda ämnen ut stadens historia - ett led i dess verksamhet som vill hoppas skall kunna fullföljas som en god tradition Gillets strävande att vårda och bevara minnena från det Karlstad som varit.
Den legendariske Hybelejen hör onekligen till de märkligare figurerna i stadens historia. Då hittills någon sammanhängande och mera fullständig framställning om Carl Jacob Heublein veterligen inte funnits, har det synts angeläget, att i en helhet få samlat och bevarat såväl sägenstoffet om honom som de ännu tillgängliga dokumentariska fakta från Heubleins egen tid, som varit ägnade att belysa hans personlighet, liv och leverne. Det är en sådan dokumentarisk sammanställning som här försökts, varvid materialet hämtats ur C. E. Nygrens och Lars Dalgrens arbete om Karlstads stads historia samt John Börjesons bok "Hammarön och hammaröborna" m. fl. källor. Förf. har härvid framför allt strävat att låta källmaterialet tala för sig självt i dess egen formulering, även med risk att det stundom blivit mindre "lättläst" - huvudsaken har varit att, som sagt, det väsentliga och historiskt giltiga stoffet sålunda blivit uppsamlat "på ett ställe". Huruvida jag lyckats få med allt väsentligt må lämnas därhän - ett försök har dock i all anspråkslöshet gjorts att ur tillgängliga fakta få fram möjligast fullständig och objektiv "helbild" av den märkvärdige Hybelejen, både som sagofigur och människa.
Hgn

Kvarteret Almen

Personer och händelser kring ett gammalt Karlstadskvarter.
Carlstads-Gillet uttalar härmed ett varmt tack till Direktör Sixten Strand, som genom ekonomiskt stöd biträtt Gillet i utgivande av denna skrift. Till Nya Wermlands-Tidningens boktryckeri, som välvilligt ställt ett antal klichéer till förfogande, stannar Gillet i stor tacksamhet.
F. Dahlberg
Ålderman

Ingen var den andre lik. Berättelser från Värmlands metropol under 1800-talets sista decennier.
Förord
Tillsammans med Karlstads Läroverks Kamratförening utger Carlstads-Gillet bokverket INGEN VAR DEN ANDRE LIK. Författaren Karl Hugo Segerborg, f. D. Överlärare och seminarieföreståndare vid Högre Konstindustriella skolan – numera benämnd Konstfackskolan i Stockholm – är född den 4 mars 1864 i Karlstad och tog studentexamen där år 1884. Efter avslutade studier vid nämnda fackskola blev segerborg hösten 1888 teckningslärare vid Karlstads högre allmänna läroverk och vid folkskollärareseminarier i Karlstad. Dessa befattningar innehade han till och med vårterminen 1912, alltså i 24 år. Under samma tid var han därjämte ledamot av styrelsen för stadens tekniska aftonskola (de senare åren som dess ordförande) samt innehade även andra förtroendeuppdrag.
I anledning av Segerborgs 85-årsdag 1949 skrev tidskriften Teckningen, det officiella organet för Teckningslärarnas riksförbund, bl. a.:
”Ingen torde ha haft ett så starkt inflytande på svensk teckningsundervisning som Hugo Segerborg. Allt sedan början av sin lärarbana har han skickligt och energiskt verkat för sitt ämne. Det har skett under årens lopp genom utgivandet av en mängd läroböcker, delvis av banbrytande art, genom kurser och kommittéuppdrag, genom deltagande i internationella teckningskongresser samt genom en ej mindre är 50-årig lärargärning. I det sistnämnda inrymmas de 26 år, då Segerborg som överlärare vid teckningslärarseminariet hade att svara för nästan hela den pedagogiska utbildningen av lika många årskullar teckningslärare.
Hugo Segerborg är svensk teckningsundervisnings grand old man.”
I det bokverk som nu utgives har författaren förlagt händelserna till senare hälften av 1800-talet med tiden för Karlstads brand år 1865 som utgångspunkt. Som titeln antyder äro de skildrade personerna icke några fantasifigurer. De äro tagna direkt ur levande liver, även om en del fått fingerade namn. Författaren har själv framhållit, att de skildrade händelserna äro sanna, även när vissa tilldragelser och situationer av grannlagenhetsskäl ansetts kräva en viss uppsmyckning utan att innehållet förvanskats. Att han som konstnär lagt till litet extra färg här och där, förminskar icke bokens värde.

 Huvudpersonen i boken är Viktor Carlby. Som ettåring räddas han av sin mor vid eldsvådan 1865. Hans öden och äventyr från barndomen fram till välbeställd ung lärare och familjefar skildras i dramatiska episoder. Det är denne Viktor Carlby, som nu på gamla dar berättar sina minnen. Olika typer passerar revy och det är ingen brist på originella personligheter och upplevelser. Det hela utgör en samling värmländska kulturbilder från 1800-talets senare del. De berika kunskapen om vår stad och förtjäna för visso att bevaras.

Trots författarens ålder och därmed sammanhängande åldersbesvär av kroppslig art har han med ungdomlig entusiasm och vitalitet ägnat tid och krafter åt bokverkets utformning och tillblivelse.

Carlstads-Gillet har som donation av författaren erhållit manuskriptet till detta bokverk och har med stor tacksamhet mottagit denna gåva. Helt naturligt kommer dessa skildringar från gamla tiders Karlstad att väcka intresse. De innehålla ett kulturhistoriskt material av högt värde. Den inbjudan till förhandsteckning, som Gillet utsände under föregående år, hörsammades också i osedvanligt stor utsträckning.
På författarens önskan uttalas här ett tack till bankjuristen Sven Roth, som varit undertecknad behjälplig vid bokverkets redigering.
Karlstad i juni 1951.
MATS RONGE
Carlstads-Gillets arkivarie

TILLÄGG AV FÖRFATTAREN
Må det tillåtas undertecknad att här få framföra mitt allra hjärtligaste tack till Carlstads-Gillets arkivarie, min högt aktade vän och forne elev vid Karlstads h. A. Läroverk Mats Ronge, för de ord han yttrat här ovan, och särkilt i den mån de angå mig personligen.
Det måste sanningsenligt erkännas att föreliggande arbetes – jag frånser författarskapet – utformning och alldeles särskilt korrekturläsningen vållat mig, 87-åringen, mycket möda och tidsförlust. Men när jag medgav Carlstads-Gillet rätten till manuskriptets återgivande i tryck samt av självbevarelseinstinkt även lovade att läsa 1:a korrekturet, då hade jag ej en aning om den dryga tid och det myckna arbete som detta mitt löfte medförde. Och ändå är den som haft de största besvärligheterna icke jag utan Mats Ronge. Han har trots sitt myckna dagliga arbete varit den av oss, som burit den största bördan och detta alltjämt med förstklassig ordning och outtröttlig självbehärskning.
Stockholm i juni 1951
K. HUGO SEGERBORG.



Hedbergska gården i Carlstad
Författarens förord.
Gamla Carlstads tidigare skildrare hava underlåtit att närmare behandla stadens största borgargård, belägen på tomt 54-55 - numera Älvgatan 8. Den efterföljande skildringen grundar sig på upplysningar dels ur "Värmlandssläkten Hedbergs genealogier" i Kungl. Biblioteket i Stockholm, dels ur Helmer Lagergrens "Värmländska slägter" i Värmlands museum. Den senare handskriftsamlingen upptager alla Värmlands gamla herremanssläkter och eftersom många av dessa ägt de här aktuella tomterna och gårdarna, har författaren genom kursivering av familjenamnet markerat var den genealogiskt intresserade kan återfinna dem.
Då släkten Hedbergs dagböcker varit de enda, som stått till buds för att giva något av tidsmiljö, har den viktiga epok, då gården ägdes av denna släkt, givits förhållandevis stort utrymme. Tillräcklig tid för en grundlig genealogisk undersökning av de i gården bosatta personerna, vilka ej återfinnas i "Värmländska slägter", har icke stått till buds.
För all värdefull hjälp, som lämnats av Carlstads-Gillets arkivarie Mats Ronge, framföres ett hjärtligt tack.
I den mån författaren med denna skildring något kan bidraga till att lätta det dunkel, som länge vilat över den gamla gården, är ett syfte nått i Carlstads-Gillets anda.
Författaren

Original i Värmland
Författarens förord.
Innehållet i denna bok har till huvudsakligaste delen ingått i den serie "Original", för vilken NWT öppnat sina spalter under sistförflutna år. Efter framställning från skilda håll presenteras nu denna serie i bokform, sedan en viss överarbetning och en del kompletteringar vidtagits. Bildmaterialet har utökats och en del kompletteringar vidtagits. Bildmaterialet har utökats och beräknas i boktryck komma bättre till sin rätt, tack vare det för klichéring mera lämpade boktryckspapperet.
Till NWT:s ledning, som möjliggjort bokens utgivande, framför jag ett speciellt tack, men det är mig tyvärr omöjligt att personligen tacka alla dem, som stått till tjänst med uppgifter och bilder. Dock tror jag mig ha funnit, att de gemensamma ansträngningarna att få materialet samlat och alla uppgifter nedskrivna varit av ömsesidigt värde. Då jag har för avsikt att i mån av tid och förmåga fortsätta inventeringen av värmländska original, hoppas jag att samma vänliga tillmötesgående även i fortsättningen skall stå mig till buds.
Nu är det vidare min förhoppning, att denna bok skall mottagas väl och att den i sin mån skall bidraga till ett ökat intresse för den människotyp, som blir mer och mer sällsynt inte bara här i Värmland.
Karlstad i april 1953
MATS RONGE

Grevgården
Anteckningar om en gammal gård i Karlstad
Det är med tillfredställelse Carlstads-Gillet i sin skriftserie låter utgiva Landskamreraren Harald Lindells berättelse om Grevgården genom tiderna. Det är den första uttömmande skildringen som hittills ägnats en ännu bestående gård i Karlstad. Grevgården är den ståtligaste av de fåtaliga bostadshus som är bevarade från tiden före branden 1865. Det är gillets förhoppning, att skriften om Grevgården skall bidraga till att stärka och fördjupa övertygelsen om att gården för Karlstad är att betrakta som ett omistligt kulturminne, som på bästa sätt måste vårdas för framtiden.
Gillet hyser stor tacksamhet till Landskamreraren Lindell, som med aldrig sviktande noggrannhet gått att utforska och skildra Grevgården och därtill ställt manuskript utan kostnad för gillet till dess förfogande. Gillet tackar även Överintendenten Dr Åke Wiberg för ekonomiskt stöd vid forskningarnas genomförande samt Direktör Gustaf Ander för välvilligt tillmötesgående vid skriftens tryckning och genomförande.
Karlstad i november 1961.
F. DAHLBERG
Carlstads-Gillets Ålderman

När Karlstad brann

Föreliggande skrift har kommit till som föredrag vid Carlstads-Gillets vårgille 1965, då 100-årsminnet av brandkatastrofen den 2 juli 1865 högtidlighölls. Framställningen torde vara första i skrift framlagda försök till en fortlöpande skildring av brandens uppkomst och förlopp. Därjämte ges en översiktlig framställning av äldre eldsolyckor som drabbat staden:
F. Dahlberg
Ålderman

Pelle Ödman och hans skildringar från Karlstad vid mitten av 1800-talet
N. P. Ödman, "Pelle Ödman", har med sina böcker om barndoms- och ungdomsminnen givit omistliga glimtar från gamla karlstad under decennierna närmast före branden. Detta gäller inte minst skildringen av miljön i och omkring "Röe gål´n", där Per Olof Wigelius, Morbror Pelle" höll skolhushåll.
Docenten Harald Elovson har i föreliggande skrift "Pelle Ödman och hans skildringar från Karlstad vid mitten av 1800-talet" gett en utomordentlig skildring av "Morbror Pelle" men därtill vidgat perspektivet med glimtar vida ut över vårt land under "pellepojkarnas" tid.
Carlstads-Gillet tackar varmt docenten H. Elovson för denna värdefulla karlstadsskildring.
Karlstad den 29 oktober 1966.
F. Dahlberg
Carlstads-Gillets Ålderman

Biskopsgården
Endast ett fåtal byggnader finns kvar från tiden före Karlstads brand 1865, några från 1700-talet. En av dessa, Grevgården, har beskrivits av f. landskamreraren, konsul Harald Lindell i en skrift ingående i Carlstads-Gillets skriftserie.
En märklig 1700-talsgård är Biskopsgården. den har tills nu saknat på källforskning grundad historik.
Efter samråd med undertecknad har kunsul Lindell i såväl föreläsning inför höstgillet 1967 och därefter i väsentligt utvidgat manuskript framlagt gårdens historia. ett mödosamt källkritiskt forskningsarbete ligger till grund för denna skildring.
När konsul Lindell nu välvilligt medgivit gillet att låta trycka manuskriptet att ingå i Carlstads-Gillets skriftserie, vill gillet härför uttala ett varmt tack.
Fritz Dahlberg
Carlstads-Gillets Ålderman

Ett drama i Sandbäcksskogen 1805
Flera av gillebröderna ha säkerligen ej vetskap om att Majoren N. F. Begqvist nedlagt ett synnerligen värdefullt forskningsarbete rörande vår kära hemstad och dess historia.
Under rubriken "Duellen i Carlstad 1805 - ett prästvals blodiga efterspel" hölls av Major Bergqvist ett mycket uppskattat föredrag vid Carlstads_Gillets lagtima höstgille den 21 nov. 1968. En på föredraget grundad uppsats med titeln "Ett drama i Sandbäcksskogen 1805" ingår ni i gillets skriftserie.
Samtidigt som jag nu till Major Bergqvist på Carlstads-Gillets vägnar framför ett varm tack för hans uppoffrande forskningsarbete, uttalar jag den förhoppningen, att Carlstads-Gillet allt framgent måtte få räkna med värdefulla bidrag av hans författarskap.
Karlstad i januari 1970
F. Dahlberg
Carlstads-Gillets Hedersålderman

25 år med Carlstads-Gillet
Vid Carlstads-Gillets lagtima höstgille den 19 november 1969 höll hedersgillebroder Sigurd Gustavson ett föredrag betitlat "25 år med Carlstads-Gillet" och vem skulle bättre kunna skildra dessa år än Sigurd Gustavson, som med lidelsefullt intresse och aldrig sviktande nit arbetat för och inom Carlstads-Gillet och det är i tacksamhet och med sann tillfredställelse detta föredrag nu befordras till trycket för att ingå i Carlstads-Gillets skriftserie.
Karlstad i augusti 1972
Erik Tingvall
Carlstads-Gillets ålderman

Apotekare Lorentz Kaijser och hans familj
Med, doktor Rolf Kaijser höll vid Carlstads-Gillets lagtima vårgille den 28 april 1971 ett med ljusbilder illustrerat föredrag under rubriken "Om Apotekare Lorentz Kaijser och hans familj".
Carlstads-Gillet har enligt stadgarna bland annat till uppgift att sprida kännedom om Karlstads historia och detta föredrag, baserat på dokument och bevarade familjetraditioner, synes väl lämpat att ingå i Gillets skriftserie, då det inte blott på ett mycket levande sätt skildrar händelser och tilldragelser inom en känd karlstadssläkt utan även förmedlar intressanta data ur stadens historia kring och efter branden 1865.
Vi äro tacksamma mot Doktor Kaijser för att han välvilligt ställt sitt manuskript till Gillets förfogande.
Karlstad i september 1972.
Erik Tingvall
Ålderman i Carlstads-Gillet

Gamla kyrkogården i Karlstad
Karlstad ägde före kommunsammanslagningen fyra kyrkogårdar (Östra, Västra, Norra och Mosaiska), där den västra av äldre stadsbor benämndes Gamla kyrkogården och som invigdes år 1800. Den ännu äldre, som var belägen invid Domkyrkan, blev senare helt utplånad. Majoren N. F. Bergqvist har nedlagt ett mångårigt och synnerligen förtjänstfullt arbete genom att forska i gamla kyrkoböcker, sockenprotokoll och andra skrifter och låter oss i föreliggande utgåva följa den gamla kyrkogårdens tillkomsthistoria, färgad av våra förfäders synsätt på en svårlöst fråga. I en andra avdelning leder oss författaren runt på kyrkogården för ett närmare studium av gravar (550 av ca 900 beröras), som tagits i bruk före sekelskiftet 1899 - 1900 samt namn och uppgifter på personer, som här funnit sitt sista vilorum.
Man måste vara Major Bergqvist mycket tacksam för hans gedigna och noggranna forskningsarbete och för hans beredvillighet att ställa manuskript och illustrationsmaterial till Gillets förfogande. Boken kommer helt visst att vara av bestående värde och till gagn för såväl nuvarande som kommande generationer.
Karlstad i februari 1974
Erik Tingvall
Ålderman i Carlstads-Gillet

I hôve på en herrhagspôjk
Vid Carlstads-Gillets höstgille 1975 förekom bl a ett föredrag av gillebrodern, direktör Erik Elinder, i vilket han berättade om sin uppväxt- och skoltid och miljön på södra Herrhagen i Karlstad.

Erik Elinder har med detta bidrag till stadens historia givit värdefulla glimtar från en stadsdel i Karlstad, som särskilt beträffar dess södra del länge blev ganska okänd för karlstadsborna i gemen.
Det är med tacksamhet och tillfredställelse, som detta föredrag befordras till trycket för att ingå i gillets skriftserie.

Karlstad i december 1976
Wenzel Olson
Ålderman

Anteckningar om Våxnäs
Hedersgillebrodern major N. F. Bergqvist har återigen forskat i Karlstads stads historia, nu om Lilla Våxnäs. Tidigare har Gillet haft förmånen att få utgiva "Ett drama i Sandbäckskogen 1805" samt "Gamla kyrkogården i Karlstad (Minnen och människor)" av samme författare. 
Med samma noggrannhet och saklighet som tidigare samt med historiska beskrivningar dokumenterade genom kartskisser och porträtt får Våxnäs en berättigad och framskjuten plats i Karlstads stads historia.
Carlstads-Gillet framför sitt varma tack till författaren för en värdefull forskning, som nu fått sättas på pränt till glädje för nuvarande och kommande generationer.
Karlstad i aug 1981
Wenzel Olson
ålderman

Händelser människor miljöer i gamla Carlstad – en berättelse i ord och bilder från slutet av 1500-talet till omkring 1930.
Förord
Carlstads-Gillet har genom Arnold Johansson och Gunnar Lundkvist fått tillfälle medverka i boken Händelse människor miljöer omfattande tiden 1584 – omkring 1930.
Det är mycket värdefullt för Carlstads-Gillets verksamhet och dess arkivsamlingar i form av bilder, skisser och delvis kartor får komma i tryck och på det sättet blir känt för en större allmänhet.
Carlstads-Gillet uttrycker sin stora tacksamhet till initiativtagarna, författarna Arnold Johansson, Gunnar Lundkvist och betraktar det som en förmån att denna bok får ingå i Gillets skriftserie.
Karlstad i december 1982
Wenzel Olson
Åldeman

En minnesvärd Värmländsk landshövding
Signaturen "Gits" skrev den 15/4 1980 i Svenska Dagbladet ett kåseri med titeln "Hjälte utan vapen". Han berättar, att han på kyrkogården i Karlstad bakom en parkerad Volkswagen hittat Olof af Wibeli gravsten. Den verkar liten och bortglömd men väckte hos kåsören till liv minnet av Runebergs dikt "Landshövdingen" i Fänrik Ståls sägner. (Gravvården är belägen vid norra stenmuren på Västra kyrkogården).

Gits artikel gav Carlstads-Gillet impulsen att sätta upp en minnestavla vid af Wibeli gravsten och förse den med inskriften:

Olof af Wibeli
1752 - 1823
"Landshövdingen" i Johan L. Runeberg diktsamling "Fänrik Ståls sägner".
1803 - 1808 landshövding i Savolax och Karelens hövdingdöme
1809 - 1813 landshövding i Värmlands län
Carlstads-Gillet hedrar hans minne
"En hjälte utan vapen"

Gillet beslöt dessutom att nytrycka den minnesskrift om Olof af Wibeli, som förre domprosten C. V. Bromander utgivit år 1926 och som behandlar landshövdingens insatser i Värmland och inte minst hans intresse för skolfrågor i Karlstad.

En gillebroder i förskingringen har frikostigt möjliggjort, att ovannämnda beslut kunnat förverkligas och minnesskriften ingår nu som nr 18 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Karlstad i mars 1984
Wenzel Olson
Ålderman

Från fattigskola till skolpalats
Folkskolan historia i Karlstad under fyra sekler.
Från fattigskola till skolpalats behandlar ett område, som berör oss alla. Upplevelserna i skolan hör till de bestående livsintrycken. Hur skollivet gestaltade sig i gången tid, bör därför ha ett allmänt intresse. Fattigskolan i Karlstad är liksom stadens gymnasium från slutet av 1600-talet. Fatigskolan avlöstes i början av 1800-talet av folkskolan, som var vår allmänna skola ända fram till 1960-talet. Flertalet invånare har därför personlig erfarenhet av denna skolform.
Skolans förändring speglar förändringen i samhället i stort och blir därigenom också ett stycke kulturhistoria, som berättar om gångna tiders livsvillkor och värderingar. Författaren har ur protokoll och otryckta källor grävt fram nytt och opublicerat material.
Boken är resultat av mångårig forskning. Författaren är väl förtrogen med sitt ämne genom en dryg 40-årig verksamhet på skilda befattningar inom skolan. Som föreståndare för skolmuséet i Karlstad har han dessutom haft riklig tillgång till och förtrogenhet med skolhistoriskt material i form av bilder, protokoll, läroböcker etc.
Carl-Erik Carldén har med denna bok belyst ett avsnitt ur Karlstads historia, som hittills blivit blivit föga uppmärksammat.

Hötta - East end i Carlstad
Gillebrodern Lars Wennberg har i detta arbete behandlat området Hyttan i stadsdelen Haga. I dag är området helt förändrat och den gamla miljön är borta. Det är därför synnerligen värdefullt att arbetet kan befordras till trycket.
Carlstads-Gillet framför sitt varma tack till författaren och betraktar det som en stor förmån att boken får ingå i Gillets skriftserie.
Karlstad i februari 1986.
Lars Skoglund
Ålderman

”Bus-Kalle” berättar
En av stiftarna av Carlstads-Gillet var lykttändare Adolf Fredrik Zetherström.
I föreliggande skrift har en av hans söner beskrivit arbetet som lykttändare men också familjens liv under en period på 1920-talet. Många värdefulla glimtar lämnas också från den tidens Karlstad. Det är med stor tacksamhet och glädje som Gillet vill befordra skriften till trycket för att ingå i Gillets skriftserie.
Karlstad i april 1987.
Lars Skoglund
Ålderman

Ett försök att – som omväxling till alla utgåvor över kända platser, vackra byggnader, prominenta personer, goda medborgare och omskrivna original – söka beskriva hur en yngling ur de lägre samhällsskikten upplevde 1920-talets Karlstad
Karl. V. Zetterström

Pråmkanalen i Karlstad
Carlstads-Gillet har enligt stadgarna bland annat till uppgift att sprida kännedom om Karlstads historia.
När nu gillebrodern och Hagapojken Lars Wennberg än en gång skrivit om sin gamla stadsdel och då närmast behandlat var som rör Pråmkanalen tar Carlstads-Gillet med stor tacksamhet emot hans erbjudande att låta skriften ingå i Gillets serie.
Karlstad i april 1988
Lars Skoglund
Ålderman i Carlstads-Gillet

Patron på Herrhagen
Civilekonom L. Lennart Thorngren har i föreliggande skrift "Patron på Herrhagen, historien om en invandrarare, hans familj och hus" gett en utomordentlig skildring av drängen från Alster som genom idogt arbete blir patron på Herrhagen, men därtill också lämnat intressanta glimtar från livet i Karlstad på 1800-talet.
Carlstads-Gillet tackar varmt L. L. Thorngren för denna värdefulla Karlstadsskildring.
Karlstad i oktober 1988
Lars Skoglund
Ålderman

Garvare och Garverier i Karlstad
Gillebrodern Överingenjör ven Rask har fördjupat sitt stora intresse för garveriverksamheten i Karlstad och förvärvat stora kunskaper därom. I föreliggande skrift Garvare och Garverier i Karlstad har Sven Rask sammanställt resultatet av sin mångåriga forskaremöda till en helhet i ord och bild till nytta och glädje för oss karlstadsintresserade och våra efterkommande.

Carlstads-Gillet vill framföra ett varmt tack till författaren för detta viktiga och högst läsvärda kapitel i Karlstads historia, väl fyllande sin plats som N:o 25 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Per Jan Wållgren
Ålderman

De bästa böckerna om Karlstad
Förord
Denna tämligen kortfattade förteckning över böcker om Karlstad är upprättad av Värmlandsavdelningen vid Karlstads stadsbibliotek i samarbete med Carlstads-Gillet. Den utgör en bearbetning av en tidigare upplaga från 1984 med tillägg av senare utgivningar. Till tryckningen har ekonomiskt bidrag utgått ur Ejnar Lindhs fond, som disponeras av Karlstads kommun, och från Carlstads-Gillet.
Förteckningen upptar endast ett urval böcker om Karlstad. Det innebär att många i och för sig mycket intressanta och värdefulla artiklar, tidskrifter och årsböcker, småskrifter och duplikat, exempelvis högskoleuppsatser, inte har fått vara med.
Med Karlstad avses här den f d staden Karlstad.
Bengt Åkerblom

"Som vi minns det ..." 50- och 60-talets Karlstad
Carlstads-Gillet tackar varmt Lars Bäckström och Sten-Ove Carlvik för den dokumentering de gjort av vår stads historia 1950-1970, främst i form av egna upplevelser, men också genom att studera tidningslägg, intervjua minnesgoda stadsbor och spåra upp fotografier från den aktuella tiden.
Deras spännande och intressanta nostalgibok kommer förhoppningsvis också att bli många andra Karlstadsbors. Med glädje införlivar vi den som nummer 27 i Gillets Skriftserie.
Karlstad i juli 1996
Per Jan Wållgren
Ålderman

Kakelugnstillverkning ett Karlstadshantverk
Vid Carlstads-Gillets 50-års-jubileum 1994, erhöll Gillet intressant och generös gåva. Det var en av Gillets mångårigaste medlemmar Erik Elinder, som med maka Inga Lisa ställde en donation till Gillets förfogande. Syftet var att vetenskapligt dokumentera den värmländska kakelindustrins uppkomst, utveckling, blomstring och avveckling - ett ämne som av släktskäl legat Erik Elinder särskilt varmt om hjärtat.
Även historiska skäl kan åberopas för att dokumentera denna för Karlstad med omnejd så viktiga verksamheter för ca ett sekel sedan. Carlstads-Gillet sökte därför kontakt med Högskolan i Karlstad och hänvisades till institutionen för samhällsvetenskap, avdelningen för historia. Genom lektor Lennart Behrendtz förmedling utsågs Christer Persson att vara handledare för mats Linderholm i det vetenskapliga arbetet. I denna skrift redovisas nu resultatet av detta.
Carlstads-Gillet vill framföra ett varmt tack till författaren Mats Linderholm för denna mycket läsvärda uppsats rörande ett intressant område i Karlstads historia. Ett varmt tack också till Högskolans företrädare Lennart Behrendtz och Christer Persson samt naturligtvis först och sist Erik och Inga Lisa Elinder, som möjliggjort arbetet.
Carlstads-Gilllet införlivar med glädje denna uppsats som N:o 28 i Gillets skriftserie.
Per Jan Wållgren
Ålderman

"Som vi minns det..." 70- och 80-talets Karlstad
Återigen har Carlstads-Gillet glädjen att varmt tacka Lars Bäckström och Sten-Ove Carlvik för en väl komponerad nostalgibok - om 70- och 80-talets Karlstad i ord och bild.
Tidsperspektivet kommer allt närmare, vilket lär betyda att ännu flera Karlstadsbor kan känna igen sig och minnas händelser och förändringar.
Carlstads-Gillet införlivar ytterligare en värdefull bok om vår stads historia i Gillets skriftserie.
Karlstad i juli 1998
Per Jan Wållgren
Ålderman

Östra bron i Karlstad
"Den gamla stenbron" ligger oss karlstadsbor varmt om hjärtat. Det har nog alltid varit så, sägenomspunnen som den varit, allt ifrån sin tillkomst för över tvåhundra år sedan. Vi älskar vår vackra bro och längtar efter att få höra ifrån den. Hittills har vi inte heller behövt vänta förgäves. Ständigt har den kommit med nya hälsningar och så kommer det att förbli. För sådan förmåga har den gamla stenbron.
Denna gång är det Olle Westlund, som förmedlar sin hälsning från stenbron och detta på ett mycket kunnigt och intresseväckande sätt. Denna skrift framlades ursprungligen som en uppsats vid Högskolan i Karlstad, (Institutionen för Samhällsvetenskap och Historia) våren 1989 och har senare bearbetats av författaren inför nytrycket.
Carlstads-Gillet vill för detta tacka författaren varmt, liksom även Karlstads kommuns kulturnämnd som via Ejnar Lindhs fond verksamt bidragit till skriftens utgivande. Den får nr 30 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Per-Jan Wållgren
Ålderman

Personregister till Carlstads-Gillets skrifter i det lilla formatet
En faktabok utan register är ofta bara som en halv bok. När man tar fram den en andra gång för att hitta den där gården eller den där personen så får man leta länge. Många av Gillets äldre småskrifter saknar bl a personregister vilket gör dem svåranvända som "uppslagsböcker".
Gillebroder Pelle Norelius har nu kommit oss till hjälp och utfört ett stort arbete med att registrera och förteckna alla de personer som omnämns i Carlstads-Gillets skrifter i det lilla "klassiska" formatet.
Gillet tackar Pelle Norelius för det omfattande och noggranna arbete han har lagt ned för att underlätta för oss andra att hitta släktingar och eftersökta människor i småskrifterna. Detta register har förstås tryckts i samma lilla format som de skrifter vars personer det förtecknar och få nr 31 i vår skriftserie.
Per-Jan Wållgren
Ålderman 

HAGA en stadsdel i Karlstad
HAGA. En stadsdel i Karlstad. Här har Gillebrodern och Hagapojken Lars Wennberg sitt hjärta. Det visar han nu ånyo i en bok om sin barndoms stadsdel. Kunnigt beskriver han utvecklingen av Haga från äldsta tider till våra dagar - från kålgårdar; över småstadsidyll; fram till nutidens affärscentrum - och siar även något om framtidens Haga. Medryckande berättar han om människorna, som här har varit bosatta och vad som sysselsatt dem i tankar och gärningar. Allt resulterande i en mycket fängslande skrift för oss läsare.
Carlstads-Gillet konstaterar att flera stadsdelar vore betjänta av kunniga och entusiastiska beskrivare av Lars Wennbergs format.
Gillet införlivar tacksamt, som nummer 32 i sin skriftserie, Lars Wennbergs bok- HAGA. En stadsdel i Karlstad,
Karlstad i juni 1999
Per-Jan Wållgren
Ålderman

Manne Tössbergs Eftr., Karlstad. En historik
Karlstad, sedan urminnes tider marknadsplats och handelscentrum i Värmland är ur historiskt perspektiv sedan tidigare väl dokumenterad. När nu Bengt Lysell och Lars Wennberg har gripit sig an ett av Karlstads stora köpmanshus, Manne Tössbergs Eftr, ger den en mer ingående beskrivning av hur en grossistverksamhet byggs upp och utvecklas under nästan ett sekel. Boken är inte bara ett förträffligt dokument över Manne Tössbergs utveckling utan ger även en ingående inblick i livsmedelshandlarna utveckling och omdaning. Det är med stolthet och glädje som Carlstads-Gillet införlivar boken som nummer 33 i sin skriftserie.
Karlstad i mars 2001
Sten-Inge Hedenström
Ålderman

Kyrkskeppen i Karlstads församlingskyrkor.
Under våren 2000 höll vår medlem Lennart Boberg i samband med en sammankomst i Carlstads-Gillet, ett föredrag om kyrkskeppen i Karlstads församlingskyrkor. Föredraget rönte en sådan uppskattning, att Gillets Råd beslutade uppdra år föredragshållaren, att söka omarbeta föredraget till en skrift i Carlstads-Gillets serie om kulturella begivenheter i staden.
Så har skett, och för att få en så fullödig dokumentation som möjligt, har författaren nära samarbetat med Karlstads Domkyrkoförsamling, främst genom domprosten Staffan Kvassman, samt ordförande i Kyrkofullmäktige tillika kyrkvärden Per-Jan Wållgren. Karlstads kyrkliga samfällighet, Kulturnämnden i Karlstads kommun och Värmlands museum har i stor utsträckning bidragit ekonomiskt, vilket i hög grad underlättat en publicering. Härför framför Carlstads-Gillet sitt varma tack.
Ett tack också till Lennart Boberg för det arbete han nedlagt på denna dokumentation av en del av Karlstads - hittills - tämligen okända kulturhistoria.
Leif Alte
Ålderman

De gamla gymnasierna i Karlstad.
De gamla gymnasierna i Karlstad skildras i denna skrift på ett genomlysande och mångsidigt sätt av förre åldermannen i Carlstads-Gillet Per Jan Wållgren. Jag vill till författaren framföra Gillets tack för tillblivelsen av denna värdefulla dokumentation som är införd som nr 35 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Karlstad i september 2004
Leif Alte
Ålderman

Snällast i världen.
Ett slags dokumentärroman om pyromanbränderna i Karlstad 1959.
Erik Bengtson.

Den 16 september år 1616, alltså bara 32 år efter det arr Karlstad grundats, inträffade den första stora branden i staden. Ytterligare 36 år senare ägde nästa storbrand rum och 1719 blev nästan hela staden lågornas rov, då den gamla domkyrkan, rådhuset och gymnasiet tillsammans med 170 gårdar gick upp i rök.

Den stora branden 1865 har följts av åtskilliga bränder och så sent som 1959 höll en pyroman hela Karlstad i skräck genom att under fem veckor anlägga ett tjugofemtal bränder. Man kan lugnt påstå att den röde hanen i mycket hög grad har påverkat både stadens utformning och de människor som befolkat den.

Carlstads-Gillet framför ett stort tack till Erik Bengtson, som med boken Snällast i världen ger ett värdefullt bidrag till dokumentationen om pyromanbränderna 1959. Det faktum att han var personligt bekant med pyromanen har inneburit att han bättre än någon annan har kunnat se in i denna sammansatta människas känsloliv.

Carlstads-Gillet framför också sitt varma tack till Lennart Fernqvist och Agne Byström som bidragit med bilder ut Värmlands Folkblads respektive Nya Wermlands-Tidningens arkiv samt Gilletmedlemmarna Bengt Johansson och Ulf Lagerbäck som finkammat Carlstads-Gillets bibliotek för att tillföra boken visst bildmaterial.

Boken tas tacksamt upp som nummer 36 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Karlstad i oktober 2006
Per Berggrén
Ålderman.

Carlstad på den tiden...
Bilden av hur en stad såg ut under 1800-talet och första halvan av 1900-talet kommer ofta från gamla fotografier, som låter oss ana hur byggnader och gatumiljöer en gång tedde sig. I många fall var dessa fotografier ganska grå och suddiga. De lämnade till betraktaren att själv skapa sig en uppfattning om färger och detaljer. Den stora fördelen med de gamla fotografierna var att de visade hur rivna byggnader och förändrade stadsmiljöer såg ut innan stadsplanerare, grävskopor och byggkranar skapade nya vyer i stadsrummet.
Gunnar Lundkvist har givit oss en helt ny bild av vårt Karlstad. Genom avancerad datateknik, där gamla hus på kullerstensbelagda gator lämnat de grå valörerna till förmån för vackra färger, har han gjort det gamla Karlstad levande. Han har i denna bok lagt ned stor möda på att återskapa de gator, torg och hus som de en gång har sett ut och låter på det viset läsaren med blicken vandra i en stad som för länge sedan har försvunnit.
Textavsnitten i boken har utarbetats i samråd med Kjell Fredriksson och Anders Blomqvist, vilket borgar för ett boken, förutom intressanta färgbilder från en förgången tid, även har ett högt läsvärde.
Gunnar Lundqvist har också tillsammans med Arnold Johansson 1983 utgivit boken "Människor - Händelser - Miljöer i Gamla Carlstad", som upptagits som nummer 17 i Carlstads-Gillets skriftserie.
Carlstads-Gillet framför ett varmt tack till sin medlem Gunnar Lundkvist och tar tacksamt upp hans nya bok, Carlstad på den tiden..., som nummer 37 i sin skriftserie.

Karlstad i september 2007
Per Berggrén
Ålderman

Stadsdelsboken
Alla goda ting är tre ...
År 1983 gav Gunnar Lundkvist tillsammans med Arnold Johansson ut boken Händelser, människor och miljöer i gamla Carlstad.
2007  kom Carlstad på den tiden och nu, 2008 , är det dags för hans tredje bok om Karlstad, med titeln Stadsdelsboken, där han med hjälp av ett antal medförfattare beskriver stadens 39 stadsdelar och Järpetan.
Det skrivna och tryckta ordet kan inte suddas ut. Det är evigt. Så är det också med Gunnars böcker. De bidrar genom ett stort bildmaterial och initierade texter till att ge våra efterlevande en uppfattning om hur vår stad har sett ut.
Carlstads-Gillet framför sitt varma tack till Gunnar Lundkvist för det han gör för att dokumentera Karlstad och tar tacksamt in hans bok i Carlstads-Gillets skriftserie som nummer 38.
Per Berggrén
Ålderman

Hus i Haga och lite annat - En bildkavalkad
När Lars Wennberg hade skrivit fyra böcker om Haga så kunde man tro att denna stadsdel i Karlstad var färdigdokumenterad. Men så var ingalunda fallet. Hans femte bok, Hus i Haga, sprider ytterligare ljus över gamla tiders Haga, men den visar hur området ser ut i dag och hur utvecklingen från dåtid till nutid successivt har förändrat stadsdelen.
Av särskilt värde är att Lars Wennberg redovisar Karlstads kommuns arkitekturprogram i samband med att stadsdelen och olika byggnader presenteras. Kartan med föreslagen promenadväg gör dessutom att den intresserade på bästa sätt kan studera stadsbilden.
Carlstads-Gillet upptar tacksamt Hus i Haga som nummer 39 i Carlstads-Gillets skriftserie, och framför sitt varma tack till Lars Wennberg, som med denna bok ger sitt femte bidrag till Gillets serie.
Karlstad i september 2009
Per Berggrén
Ålderman

Karlstads domkyrka
Carlstads-Gillet och Stiftshistoriska Sällskapet känner en stor glädje över att en bok om Karlstads domkyrka ingår i våra respektive skriftserier. Vi vill framföra ett stort tack till Per-Jan Wållgren, Harry Nyberg, Per Berggrén och övriga som på annat sätt medverat till bokens tillblivelse.
Carlstads-Gillet
Monica Elgh
Ålderman 

Carlstad i eld och lågor
Vår stad har under århundraden drabbats av ett stor antal bränder. Flera av dem förstörde bebyggelsen totalt, men karlstadsborna byggde för var gång upp staden igen. Gunnar Lundkvist har med sin rikt illustrerade bok velat ge oss en uppfattning om såväl brändernas omfattning, som deras betydelse för Karlstads utveckling.

Carlstads-Gillet upptar tacksamt CARLSTAD I ELD OCH LÅGOR som nummer 41 i Carlstads—Gillets skriftserie och framför ett varmt tack  till Gunnar Lundkvist, som med denna bok ger sitt fjärde bidrag till Gillets serie.
Karlstad i september 2012
Monica Elgh
Ålderman

Smörgåsnissan. Minnen från Stadskällaren
Fram till år 1986 kunde man besöka Stadskällaren, ett mer än hundraårigt trevåningshus, som låg i hörnet av Järnvägsgatan och Drottninggatan. Tack vare GUNHILD HERNSTRÖMS bok Smörgåsnissan. Minnen från Stadskällaren har ett mycket intressant kapitel i Karlstads restauranghistoria bevarats åt eftervärden. Vi får möta ett hundratal anställda 0ch många färgstarka karlstadsprofiler, som regelbundet besökte restaurangen. Större och mindre fester arrangerades för både unga och gamla. GUNDHILD hERNSTRÖM har lyckats skildra detta på ett mycket personligt och levande sätt.
Carlstads-Gillet införlivar tacksamt, som nummer 42 i sin skriftserie, GUNDHILD HERNSTRÖMS bok Smörgåsnissan. Minnen från Stadskällaren.
Monica Elg
Ålderman

Klarabor minns
"Klarabor minns. Byggnader och profiler i Klaras drygt 100-åriga historia" är en verkligt imponerande bok. Här får läsarna fakta om arkitekter och byggmästare som format stadsdelen, något som vi sällan får veta. Stadsdelens kulturpersonligheter porträtteras men lika viktiga är de ungdomsminnen som gamla klarabor berättar. Förr fanns på alla gator affärer - deras historia är viktig lokalhistoria. Tingvalla idrottsplats är en nästan helig plats i svensk idrottshistoria. Klaras historia är också berättelserna om utedass, gasspisar och när cirkusar och de stora utställningarna kom till stan.

Historia är berättelser. "Klarabor minns" innehåller många intressanta berättelser. Idag spelar bilden en viktig roll, när det gäller vår förmåga att förstå det historiska skeendet. Denna bok ger med sina 800 foton fina möjligheter att lära känna stadsdelen Klaras historia och dess identitet.

Carlstads-Gillet införlivar tacksamt denna bok sammanställd av Christer Mellroth, Allan Thörnevik och Peter Kleve som nummer 43 i sin skriftserie.
Karlstad i juni 2014
Monica Elgh
Ålderman

Karlstads Mekaniska Werkstad
Ett gediget arbete ligger bakom tillkomsten av denna skrift, som tack vare en grupp personers hängivna arbete under flera år, nu kan presenteras.
Karlstads Mekniska Werkstad var under många år Karlstads största arbetsplats och har haft stor betydelse för stadens ekonomiska tillväxt.
Perioden 1854 - 1936, som skildras i denna första del av KMW:s historia, författad av Anders Blomqvist, sammanfaller med Wermlandsbankens huvudägarskap.
Ett varierande innehåll med många intressanta fotografier, ritningar och andra illustrationer förmedlar en stark tidskänsla.
Carlstads-Gillet införlivar med stor tacksamhet denna värdefulla dokumentation som nr 44 i sin skriftserie.
Karlstad i juli 2014
Monica Elgh
Ålderman

Till tops