Höstgille den 19 november 2003
Höstgillet inleddes av Ålderman Leif Alte. Totalt 18 nya gillesmedlemmar antogs och fick sina gula gillebrev
samt gillemärke.
Några av de nya Gilles-medlemmarna.
Från vänster: Bengt Jakobsson, Kjell Fredriksson, Dan Eklöf, Roger
Edqvist, Lars Dahlgren, Gunnel Dahlgren, Maj Bylock, Robert Braunerhielm,
Sven-Axel Bergstrand, Reine Axelsson samt Inger Ryberg-Berggrén.
Dessutom valdes Inger Andersson, Sigvard
Andersson, Anders Jonsson, Tage Nilsson, Tommy Springer, Lars Thorén och
Lars Wendel in som nya Gilles-medlemmar.
Efter parentation och stadgeenliga förhandlingar fick Rådet
ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
Läs
Rådsberättelsen som pdf-fil.
Läs
gåvoförteckning som pdf-fil
Läs
parentation som pdf-fil.
Leif Alte omvaldes enhälligt till Ålderman. Nya i Rådet blev Lena
Flinck-Maechel och Carlåke Skoghäll.
Bengt Johansson informerade om arbetet med identifikation av foton i
Carlstads-Gillets omfattande samling. Fler är välkomna att
delta i arbetet.
Nya Gilles-brodern Kjell
Fredriksson talade över ämnet:
"Att tänka på när Karlstads
1900-talshistoria ska skrivas".
Texten är en sammanfattning.
Karlstad saknar en modern stadshistoria som behandlar 1900-talet. Jämför
man med andra städer av Karlstads storlek är läget helt annorlunda
där. Varför kan man undra. Några
tänkbara orsaker:
-
Avsaknaden av
nutida motsvarigheter till Nygren, Ronge, Dahlgren och Moberg- dvs
stadshistoriker med bredd. Visserligen finns det idag duktiga personer
som skriver om Karlstads historia men med ett mycket begränsat ämnesområde.
-
Ämnet historia vid
vårt universitet har inte ägnat Karlstads historia något större
intresse under de c:a 35 år man funnits till.
-
Karlstad har saknat
ett stadshistoriskt museum.
-
Avsaknad av ett
lokalt bokförlag.
-
Carlstads-Gillet
och Karlstads Hembygdsförening har hittills inte tagit ett samlat
grepp på sin bokutgivning.
-
Karlstads kommun
har inte satsat särskilt mycket utöver donationsmedel på stöd till
stadshistorisk bokutgivning. Kommunens stöd till
utgivningen av en stadshistoria till 400-årsjubileet 1984 var
mycket snålt. Produkten blev därefter - ett ganska tråkigt
kompendieliknande kompilat.
En modern historia om
Karlstads historia under 1900-talet, hur ska den se ut? Inte för tjock
utan 250-300 sidor med specialdesignade diagram och intressanta bilder Författaren
bör inte vara en tråkig forskare och inte en ytlig journalist. Men var
finns den som både kan allt och kan skriva den så alla finner läsningen
njutbar?
Kjells personliga
reflexioner om innehållet:
-
För 50 år sedan
hade stadsfullmäktige kanske stått i centrum - idag blir
perspektivet mer hur den vanlige karlstadsbon levde och tänkte.
-
Vem har egentligen
haft makten i Karlstad under 1900-talet? Olika personer i staden men
också mer osynliga maktfaktorer som kapital och opinionsbildning
(oftast internationella krafter).
-
Hur har kvinnornas
liv i Karlstad förändrats under 1900-talet?
-
Ska vi se Karlstads
historia utifrån händelser eller långsamma förlopp?
-
Varför saknar vi
en övergripande skildring av Karlstads industrihistoria?
-
D:o vad gäller
idrottshistorien - som ju i allt väsentligt är en 1900-talsföreteelse
-
Ska vi fokusera på
kontinuitet eller förändring.
-
Ska vi skildra
Karlstads historia utifrån de stora strukturelle förändringarna
eller utifrån ett aktörsperspektiv.
-
Demografins stora
betydelse för Karlstads utveckling under 1900-talet.
-
D:o
om demokratin - men ett mycket analytiskt avsnitt.
-
Finns en särskild
Karlstadsidentitet och vad innebär den? Vad är Karlstad egentligen
(känner karlstadsbon sig hemma på söderhavsatollen?).
2005 riktas blickarna mot Karlstad. Inte bara från Sverige och Norge utan
kanske från hela världen. För Carlstads-Gillet innebär
2005-perspektivet en stor utmaning att verkligen leva upp till rollen som
en av de främsta stadshistoriska aktörerna i Karlstad!
Kjell Fredriksson avtackades med blommor
och sedan avslutades det Lagtima Höstgillet med en specialkomponerad
buffé i Grands matsalar.
|
